itu....





Du kan ta bort all min kärlek, vad behöver jag den till? 
Du kan ta bort alla dessa ord, finns det ingen mening längre.

Du kan ta bort allt, lämna mig på golvet, alla dessa förlåt,
Jag tror inte att vi kan vi gå tillbaka till början. Även fast det är allt jag vill så vet jag inte hur man gör. 
Du kan inte plåstra om mig lr rädda mig för det är du som har gett mig skadan och jag är söndersliten.

Jag vill fly från kärleken, den här gången har jag fått nog. 
Varje gång jag känner din beröring, så blir jag påmind om att  jag är bruten.
Krossade alla delar av delar.
Trodde aldrig jag skulle falla så hårt. 
Jag förösker att sätta ihop mitt hjärta, men det är för många delar och jag vet inte om
jag kan få det helt för det är så brutet, Krossat i tusen bitar.

Du kan ta dessa fotografier och se dem tyna bort.
Du kan riva alla mina brev, och glömma allting jag har sagt för jag bryr mig inte om vad de säger. 
Alla dessa förlåt, det finns en miljon anledningar till varför du inte kan laga mig,
det är ingen mening att ens försöka.


Jag har inget kvar inuti, ingenting att dölja, jag är bruten och jag finner ingen mening med nånting längre....
Kärleken är inte så fin längre och sorgen tar död på mig
min lycka finns när du är nära mig men när du går så börjar allting att bita i mig, det kryper fram och ångesten är inte värd den här smärtan.

Jag vet inte vad jag ska göra längre...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0