kärlek










Han sa igår att han älskar mig...
Jag visste ju om det för sånt kan man ju inte gå miste om men det var jävligt kul o höra och jag blev väldigt glad.
Han trodde att jag sov och då sa han att jag var trygg hos honom och att han älskar mig jävligt mycket och ah jag hörde ju allt så sen steg jag upp och sa till honom att visst var han medveten om att jag hör alltid vad man säger när jag sover och då blev han lite generad men han sa att han älskar mig och ah jag blev väldigt glad.
Han betyder så mycket för mig och han är mannen som jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med.
Det är kärlek, det vi har.
Jag hoppas att det är min stora kärlek för min känsla är att jag hoppas att han är min sista förälskelse.
Jag hoppas att vi kan få allting att funka.

Jag är kär!!





Han sa igår att han älskar mig...
Jag visste ju om det för sånt kan man ju inte gå miste om men det var jävligt kul o höra och jag blev väldigt glad.
Han trodde att jag sov och då sa han att jag var trygg hos honom och att han älskar mig jävligt mycket och ah jag hörde ju allt så sen steg jag upp och sa till honom att visst var han medveten om att jag hör alltid vad man säger när jag sover och då blev han lite generad men han sa att han älskar mig och ah jag blev väldigt glad.
Han betyder så mycket för mig och han är mannen som jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med.
Det är kärlek, det vi har.
Jag hoppas att det är min stora kärlek för min känsla är att jag hoppas att han är min sista förälskelse.
Jag hoppas att vi kan få allting att funka.

Jag är kär!!





itu....





Du kan ta bort all min kärlek, vad behöver jag den till? 
Du kan ta bort alla dessa ord, finns det ingen mening längre.

Du kan ta bort allt, lämna mig på golvet, alla dessa förlåt,
Jag tror inte att vi kan vi gå tillbaka till början. Även fast det är allt jag vill så vet jag inte hur man gör. 
Du kan inte plåstra om mig lr rädda mig för det är du som har gett mig skadan och jag är söndersliten.

Jag vill fly från kärleken, den här gången har jag fått nog. 
Varje gång jag känner din beröring, så blir jag påmind om att  jag är bruten.
Krossade alla delar av delar.
Trodde aldrig jag skulle falla så hårt. 
Jag förösker att sätta ihop mitt hjärta, men det är för många delar och jag vet inte om
jag kan få det helt för det är så brutet, Krossat i tusen bitar.

Du kan ta dessa fotografier och se dem tyna bort.
Du kan riva alla mina brev, och glömma allting jag har sagt för jag bryr mig inte om vad de säger. 
Alla dessa förlåt, det finns en miljon anledningar till varför du inte kan laga mig,
det är ingen mening att ens försöka.


Jag har inget kvar inuti, ingenting att dölja, jag är bruten och jag finner ingen mening med nånting längre....
Kärleken är inte så fin längre och sorgen tar död på mig
min lycka finns när du är nära mig men när du går så börjar allting att bita i mig, det kryper fram och ångesten är inte värd den här smärtan.

Jag vet inte vad jag ska göra längre...

FÖRVIRRAD

Jag vet inte hur jag ska bete mig i hans närhet, Jag vet inte om jag ska ge allt jag har och sen kanske upptäcka att han inte gör detsamma.

Jag vet inte vad han vill med mig och det gör mig så otroligt förvirrad.....

Jag älskar honom och jag vill bli kallad för hans flickvän men tilliten till varandra har som runnit ut i sanden och jag vet inte hur man gör för att få tillbaka den.


Jag vill lita på honom och jag vet att han vill lita på mig
och då borde det ju inte vara nå som helst problem att lita på varandra, men när tilliten är skadad så är det inte bara att börja plocka upp bitarna och pussla ihop dom.....

Jag vet inte hur jag ska göra och jag tror inte att han heller vet det...

men jag vet att han gör mig lycklig och det är nog det enda som räknas....


ovisshet





Jag och J har börjat och ses igen men åter igen så har vi hamnat i ovisshet.
Jag vet inte om jag klarar av det.

När jag ligger i hans famn så kan jag inte låta bli o känna mig så förälskad men samtidigt så blir jag så otroligt rädd för att bli sårad av honom igen.

Min sorg är som bortblåst men ärren finns ju kvar.
Och jag är livrädd för att bli krossad åter igen.

Jag kan inte låta bli att skydda mig och försöka påminna mig om sorgen du gav mig. Men jag vet oxo att jag har sårat dig men på nåt sätt så vill jag att vi ska försöka gå vidare tillsammans
för när dagen blir kväll så vet jag att du är den jag alltid vill vakna upp med.

Vi spelar inga spel utan vi kan väl ist ge 100 % av oss till varandra?


ingenting betyder nånting längre..


Det har gått fem dagar sen jag gjorde slut men det känns som en evighet
jag går ut varje kväll och sover hela dagarna.
sen du har varit borta så kan jag göra vad jag vill, jag kan träffa vem jag vill och jag kan söka tröst hos dom..
Men ingenting betyder nånting utan dig för ingen kan vara som du.

Det har varit så ensamt utan dig likt en fågel utan sång.
ingenting kan få dessa tårar att sluta rinna.
säg mig älskling , vad gjorde jag fel?

Jag kan hålla andra män i handen men det påminner bara mig om att det inte är du....

Jag ringde vårdcentralen idag och har bokat tid hos kuratorn där och jag ska dit nu i veckan.
Ska bli intressant o se vad hon har att säga.

Förmodligen säger hon  att jag ska vara singel och leva vidare mitt liv utan dig.
men frågan är vad jag vill....
Jag vet att det var svårt att leva med dig ibland och att vi hade våra stunder då vi inte visste vad vi skulle ta oss till med varandra dock vet jag inte ens om jag vill pröva att vara med dig igen... nej jag tror att jag är alldeles för rädd för det och det e tråkigt för vi hade ju fina stunder då och då....

men ingenting betyder nånting utan dig...

you bring me down....





You let me down, cant fix you now
Thought i could count on you to be around
You bring me down, down, down way down

What is the problem
Are you taking me seriously
Is it a joke to you
Or maybe im a fool

Why am i trying
So hard to be the girl that you need
How is this fair to me
When you break through

This is to much
Dont call it love
You are the reason its so hard to trust
Boy this aint what i wanted
And now its got to stop

You let me down, cant fix you now
Thought i could count on you to be around
You bring me down, down, down way down

No more tears
Why did i let you have so much control
I gave my arm to you
And you pushed me away

Why are you here oh
Dont you see im letting you go
The damage is done baby
I have nothing to say

Its gone to far
Dont know who you are
I think its better that we are apart

Babe i know where i am
And i know where your near

You let me down, cant fix you now
Thought i could count on you to be around
You bring me down, down, down way down

You let me down, thought i had had found
Some one to catch me when i hit the ground
You bring me down, down, down way down (ooooh)

Would you like it if
I did the same thing to
You and i lasted
Walking years on ma shoes

Boy theres no excuse
Cause of what you did theres no me and you

Would you like it if
I did the same thing
You wouldnt of liked
Walking in time

Boy theres no excuse
Thats who you are and im so over you

You let me down, cant fix you now
Thought i could count on you to be around
You bring me down, down, down way down

You let me down,thought i had had found
Some one to catch me when i hit the ground
You bring me down, down, down way down

Down
Down
Stop bringing me, stop bringing me
Down down


/leona lewis.

fri.

Jag har blivit fri, äntligen så har jag lämnat kennet.
Jag kan inte beskriva med ord vilken frihet jag känner.
Jag valde att stanna kvar hos honom för trygghetskull, men i närmare åtanke, när jag har fått mig den tid att kunna spegla verkligeheten så var det han som gav mig otryggheten.
Han fick mig att få en slags oro i mig, han fick mig att försvinna.
Jag fanns inte kvar utan allt handlade om honom och hans problem.
Ett jäkla pändlade mellan oro, ångest och kvävd, ja jag kände mig bortglömd.


Men när jag fann janne, då vändes mitt liv och för en gångskull så fick jag inte bara ge utan jag fick nåt att ta.
Jag fick känna mig åtrådd och älskad.
Han fick mig att öppna ögonen och jag fick känna att jag kunde våga att bara vara mig själv och han älskade det han såg.

Han fick mina tankar att få ro och han fick mig att förstå att jag inte behövde leva det liv som jag levde.
Han fick mig att le igen och han fick mig att förstå innebördan av ordet kärlek.
Han skämde bort mig med sina fruktsallader och han fick mig att se stjärnor.


Han ställer upp på mig lika mycket som jag ställer upp på honom.
Det kanske låter lite underligt men han gör mig lugn och han viskar till mig allt det jag skriver ner nu.
Han håller om mig på natten och han är kärlek för mig och han gör så fina saker för mig.
Jag hoppas att han har förstått att han har räddat mig ifrån ett helvetes liv.
Han är sänd ifrån gud för att blåsa värme över mitt liv och han har valt mig.
Han denna underbara ängeln har valt mig!!!!

Felicia mår skitbra just nu och hon är glad över att jag träffade janne, igår så sa hon att hon ville att vi skulle gifta oss hahahaha och kanske händer det i framtiden , vem vet?
Jag vet iaf att han är den jag vill vakna upp med och han är den sista jag vill se innan jag somnar.

Han ska bo hos mig nu när jag har opererat mig och ta hand om mig.
Hur det kom sig att det just blev han , ah det vet jag inte men helt plötsligt så fick han min nyckel och han skulle fixa till här innan jag kom hem och jag vet inte om han förstår hur mycket det betyder att han är ett sånt stort stöd för mig.

Mamma vet sanningen och igår så pratade jag , janne o mamma ut om allt som har hänt och hon är så glad över att jag har träffat janne och hon gav till o med honom en kram och bjöd hem oss till dom.

Fredde diggar honom och syrran tycker att han är bäst  och annakarin berättade idag att anna en kompis till flis hade sagt att hon var glad över att kennet inte fanns i mitt liv längre för hon var rädd för honom!
Janne han har varit skit trevlig när flisans kompisar har kommit och börjat till o med o fixa snacks åt dom , dom diggar oxo honom.

Och ni som läser det här kommer oxo få känslan över att Janne är en gudagåva för oss kvinnor men han e min så back off!!;)

Det var ett tag sen

Det var ett tag sen jag skrev i min blogg men jag ska uppdatera er lite nu :)
Jag och kennet är då ihop igen men särbos och nu har han tagit steget för att söka efter behandling och det är jag glad och stolt över!! Jag sa till honom hur jag ville leva mitt liv och mitt liv var utan droger piller tja allt som har med kriminalitet o göra och jag sa att om han vill får han följa med och leva det livet med mig men klarar han inte av det så måste vi gå skilda vägar. Det var ett svårt beslut tror jag men han valde att följa med och leva vårt liv tillsammans och jag tror att det kommer att funka.

Jag försöker oxo få vårdnaden över min dotter för hennes biologiska far ( jag anser ju att kennet är felicias pappa)
Men iaf hennes biologiska pappa vill sätta in henne i nån fosterfamilj och ah socialen sa direkt till mig att jag skulle försöka ta o få ensam vårdnad av henne för han vill ej hennes bästa... för ja alltså väljer man att sätta sitt egna barn på ett fosterhem än att ta ansvar över henne så är man ju dum i skallen!!!


Sen har jag fått klart om att nu till vår ska jag operaras och det känns helt underbart för det är ju som sagt en dröm som har slagit in. JAG FÅR BLI SMAL IGEN!! :D


Vi har varit ute mycket i solen och så har vi badat och barnen har tältat :)

Sen har jag fått igång min gamla dator så nu har felicia en egen bärbar dator i sitt rum och ah vi , både jag och hon njuter av hur allt ser ut här hemma nu och ah vi har det helt nyrenoverat och så har jag fått 2 st fläktar från kennet så då ligger vi där o svalkar oss när det blir för varmt :)

Vi har oxo fått nya grannar, helt underbara e dom, felicia gillar o leka med deras dotter och vi lånar socker o såna där saker som grannar gör så ah det känns faktiskt inte så dåligt att bo så här , vi stormtrivs


sorg sorg sorg

Jag kan inte förstå
Jag kan inte tro att du var kapabel till att såra mig såhär mycket, att du kunde sjunka så här lågt.
Jag kan inte förstå varför du lät allt bara gå så här långt.
Jag kan inte förstå varför du ville såra mig och varför du svek mitt förtroende såhär.
Jag kan inte förstå.

Jag kan inte tro att du kunde bränna mig så här efter allt som jag har gjort för dig.
Jag kan inte förstå att du kunde svika mig såhär.
Att du kunde ljuga för mig och tro att jag bara skulle godta dina lögner?
Jag sa till dig och jag varnade dig gång på gång att jag är inte så dum som resten av dina tjejer, jag är varken blåögd eller för den delen naiv. Varför kunde jag förstå att du gick bakom min rygg?
det var varken för att jag kunde läsa dina tankar utan för att jag själv har varit som du en gång i tiden, jag såg dig själv i mig och jag har haft så många relationer som har handlat just om lögner och svek.
Jag har lärt mig den hårda vägen och kanske har du ljugit för mig länge, det vet jag inte men vad jag vet är att du ljög, du svek mig och fastän jag älskar dig än  och saknar dig varje dag så kan jag inte förlåta dig.
Ditt val och ditt handlande förstörde allt mellan oss.

jag sover nästan helatiden och när jag inte sover så gråter jag och när jag inte gråter så stirrar jag i taket och bara svär över ditt jävla agerande.  Klart du hade dina fina sidor annars hade jag ju inte älskat dig men du valde spicet och egentligen är det inte det som sårar mig utan själva grejjen att du ljög för mig och svek mig.


fan jag önskar att jag aldrig hade träffat dig, jag ångrar att jag tog emot dig med öppna armar och lät dig krypa in i mitt hjärta.

chock

jag har varit så bakis idag och är väl fortfarande lite chockad över allt och känner mig mycket nedstämd för allt som har hänt.
Insåg vilka som var mina vänner igår och insåg min betydelse för dom.
ni vet nog vilka ni är.

vaknade upp av att det bankade som fan på mitt fönster och dörren, blev skitskraj men då visade det sig vara snuten, dom skulle förhöra mig angående kennet. fyfan så jävla hemskt! Och att det skulle behöva gå så här långt men jag känner mig så fängslad för att han fortfarande hänger häromkring , det känns som att han kontrollerar mig, jag vill bara att han ska sluta vara häromkring så att jag kan andas ut och bara börja plocka upp alla mina bitar och försöka att ordna till mitt liv återigen.
Har 9 stycken brännmärken på armen och gråten i halsen helatiden ångrar så mycket att jag ens blandade in mig i honom men på nåt sätt trodde jag ju att det fanns nåt hopp i honom men han var egentligen bara en stor lögnare.
Jag borde ha förstått mitt misstag men allt gick så snabbt och jag vet inte , jag ljög väl för mig själv....

sorgen bearbetar jag på mitt egna sätt men jag känner mig inte bara så sviken av honom utan sviken av mina så kallade vänner... shit så många gånger som jag har ställt upp för dom men nu vet jag vilka som är mina sanna vänner.


en låt som jag tycker passar in på alla dessa 3 personer, ni vet vilka ni är.

Bye/Die

Tell me
What do you see when you see yourself?
I don't really get it
How do you make it through the day without killing yourself?

Do you know, you're all the same
Got to play these stupid games
You're getting on my nerves, so just stay the fuck away
Who died and made you god?
This time you've gone too far
I think it's time for you to understand: this is war
.

'jag kommer att resa mig upp, u just watch and see!


En vän




Tankarna snurrar och jag undrar vad jag ska göra.
Klart jag borde berätta alltihop men jag vill ju inte lägga näsan i blöt.

Nånstans inom mig så tycker jag ju att det är en självklarhet "vad jag ska göra" men är det   verkligen min sak att berätta?
Kanske nånstans så tycker jag att hon ska få höra det ifrån honom men skulle jag vilja veta det om det handlade om mig? Ja helt klart! Men om jag berättar det här så kommer hela hennes värld att rasa samman och har jag verkligen det hjärta och göra så?
Valet lr kvalen, hoppas jag bara gör det rätta beslut.

en vacker lögn






Jag har funderat och spekulerat om jag egentligen är så nöjd med mitt liv...
På nåt sätt så har jag tappat hoppet och hamnat i en ond cirkel...
Jag ligger vaken på nätterna och jag försöker att se vad jag har åstadkommit med mitt liv och ärligt talat så kan jag säga INGENTING...

Jag  har valt att leva i förnekelse men det kanske e dags att finna sig i det och sluta gömma sig under mitt tomma inte.
Det är en vacker lögn och ett vacker förnekelse som jag har levt i.
Alla tittar på mig och jag springer i cirklar... ett desperat försök på rop på hjälp...
men ingenting händer.
 
Jag tycker inte synd om mig, tro inte det utan jag har bara valt att leva i en lögn enbart för att om jag ska plocka upp alla bitar så kommer jag att dö känns det som.
Orken i mig har sakta men säkert tinat bort...
bara själva illusionen OM hur jag vill ha mitt liv finns kvar men det är samtidigt väldigt svårt att veta vart jag ska börja.

En gång i tiden hade jag ett liv, men det var så längesen, nästan så längesen så att jag inte kan minnas hur jag mådde då. Det var för ca 7år sen.
För 7år sen raserade mitt liv , jag och min dotters pappa seperarade och det var en svår seperation och den dagen jag lämnade honom så lät jag han påverka mitt liv så starkt så att jag gav upp.
Jag fann ingen tröst längre och jag fann ingen ork att ens börja leva igen.
Jag hamnade i en djup deppression och jag grävde allt under mattan.
 
Ibland kan jag förakta mig själv för att jag lät allt gå så långt,
jag kan ångra många beslut i mitt liv men jag kan inte göra nånting åt det så jag virvade in dom i en så vacker lögn och sårade många på kuppen.

Men jag har sakta förstått att jag måste ta itu med allt nu,  jag måste börja se sanningen och sluta förneka för mig för ingen mår bra av det i längden och så går det inte längre att förakta sig själv, för föraktet har ju nått sitt slut...
 det går inte längre att ljuga för mig själv.
Det går inte längre....

If you think you know how to love me

 tr



Jag tror och jag försöker att förstå...
jag håller andan och jag andas ut...
Jag ser dig men jag når dig inte...
jag försöker förstå och jag vet att hamnar man i en sån här situation så blir man egoist...
Man kan inte försöka resonera med sig själv utan drogsuget tar över men jag ber dig att ta din tid att tänka dig för innan du hamnar där igen...
allt vi har kämpat för ska väl inte få förstöras för droger?
jag vet att du kämpar och jag vet att varje dag för dig är en kamp och det är jag stolt över...
Och tro inte att du kämpar ensam... jag finns där för dig... även fast jag kanske inte visar det helatiden...
DU och Felicia och resten av barnen har fångat mitt hjärta och utan er kan jag inte andas...
Men man kan nå en punkt där allting bara blir skit och allt blir helvetes kval men lek inte martyr för det är inte bara jobbigt för dig utan för hela familjen....
Innan jag träffade dig så hade jag ingen mening i mitt liv, klart jag hade ju min älskade dotter men jag var inte hel...
Du har gjort mig hel men jag är lite osäker om jag har gjort dig hel.
Våran mening är ju att kunna tampas med problemen tillsammans, inte att fajtas med varandra.
Vi ska kunna disskutera även fast vi inte är överens alltid men så e det väl alltid.
Jag kämpar inte emot dig och det handlar inte om att jag inte älskar dig för den du är, det handlar om vårat liv och vår familj. 

Jag kan bara be om att du en dag ska förstå det.
men jag har gett  upp o försöka förklara det för dig
för du har ändå fått för dig att  jag arbetar emot dig och så länge du vill tro det så får du göra det, jag ger dig tid att försöka få klarhet i det hela
och få dig att förstå att jag älskar dig även om du anser att mitt handlande är egoistiskt. En dag kommer du att förstå meningen med mitt allt.

Hoppas jag........

Dead and gone






Jag har försökt att ta mig fram, rest på den här vägen alltför länge.....
Har försökt att hitta hem men ärligt talat så hittar jag inte fram.
Jag har önskat och hoppats på att finna mig nån att dela mitt liv med men jag finner ingen som jag vill ha i slutändan...


Vi har grälat idag och det känns som att jag står och bankar mitt arma huvud mot en vägg..
för ingenting jag säger gör nånting bättre och ingenting vi säger till varandra verkar förstås...

Handen på facit, vad ska jag ta mig till?
Vad ska jag göra?
Jag är igen olycklig och jag kan inte straffa k för det för han har ju oxo sina demoner som han måste ta itu med men jag vet inte... vi vill väl olika saker.... vi vill inte ha en likadan framtid så egentligen borde jag väl avsluta allt men jag kan inte.... vi har ju byggt upp så mycket men jag vet inte hur länge jag ska orka med allt.

Jag tittar åt vänster och sen tittar jag åt höger...

jag försöker att välja rätt väg men jag finner den inte.
jag försöker att hålla ut för jag vill inte förlora allt vi har byggt upp men jag vill för en gångs skull vara lycklig.....
sakta men säkert börjar jag få slut på ork och hur jag än resonerar så blir ju allt bara fel.... jag är förvirrad.... jag vet inte vad jag ska ta mig till.... jag söker efter svar och jag söker efter friden men jag finner den inte vart jag än tittar.....

vilsen kall och trött.....

önskar mig ett lyckligt slut.

you bring me down



Du ligger i sängen och ser tv.
Du säger inte ens hej.
Vad är problemet? Ska du straffa mig?
Varför försöker jag ens att bry mig?
Det här är för mycket för mig, Det här är inte kärlek längre.
Det här måste ta slut.
Inga fler tårar och inget mer tjat.
Jag måste nog släppa dig snart , om du inte skärper dig för det är ju inte meningen att vi ska gå runt o må dåligt och inte kunna prata om det.
Du bryter ner mig samtidigt som du bryter ner dig själv,,
skulle du tycka att det var kul om jag gjorde detsamma?
Det finns ingen ursäkt för ditt beteende.
Jag vet att du mår dåligt men ska du verkligen bära det här själv?
Jag ska inte ens försöka ge mig in i problemet , du får prata med mig om du vill men jag hoppas att du kan ta lite mer ansvar och inte bara ligga i sängen!


orken









När orken tar slut, vart ska man vända sig då?
När tan.karna blir för starka, vem ska man prata med då?


Varför försöker jag helatiden vara den du vill att jag ska vara när du ändå stöter bort mig när du mår dåligt....
Klart jag förstår om du bara vill sova bort dagen men vi har ju ett barn här som måste få all vår uppmärksamhet.
Det är inte så kul när en av dom vuxna sover bort hela dagen.
Att sova tar inte bort dina problem utan det orsakar bara mer problem för mig och oss...

Det blir jag som tar o städar och det e jag som måste fixa allt och vet du, du e vuxen,, du måste oxo hjälpa till här hemma.
Och framför allt så kan du inte ta det för givet att det är jag som ska plocka upp allt när du bara stänger ut mig.
Klart jag förstår att du har abstinens och klart jag förstår om du bara vill klättra på väggarna och skrika.
Att du ibland funderar starkt på att återgå till det liv du har levt före du träffade mig men alltså du valde ju att leva med mig och vi båda vet ju vad som gäller nu när jag har barn.

Ingenting är lätt i livet och alla har vi motgångar , rädslan i mig tvekar ibland och jag har mina funderingar om du kommer att klara av det här. Men börjar jag att tvivla, ja då e det kört så jag har fortfarande hopppet i mig.

Du säger att du alltid måste ändra på dig när du är tillsammans med nån , att ingen kan ta dig för den du är men om vi ska vara ärliga om jag lät dig göra vad du ville så skulle vi ju inte kunna ha en relation och du skulle ínte vara kapabel att ta hand om dina och mitt barn eller för den delen ta hand om mig.... men du har ju ett val , det är inte jag som förbjuder dig utan , du har ditt val.

Jag trodde på oss så ge mig ingen anledning att inte tro på oss längre för jag håller på att tappa orken just nu....

Felicia

Tar en stund tystnad och samlar mina tankar...
Har just läst om http://www.feliciasliv.se/index.html och det ger mig tårar.
Jag stödjer detta helt och hållet så jag hoppas att du oxo kan göra det.  


Jag varken känner eller vet vem du är men på nåt sätt så får din hemsida mig att känna sorg.
Att det ska kunna gå till så här är ju förhelvetes hemskt!
Mina tankar och mina böner går till dig , din familj, din pojkvän och dina vänner m,m.
Jag hoppas att du iallafall har fått frid och att du är fri.
Och jag vet en sak, att förr eller senare så kommer din familj och polisen, framför allt din familj att finna den skyldige!
Och må han / hon brinna åt helvete för sånt här ska inte få hända!

Du är en vacker ängel nu och jag skänker mitt ängla glitter till dig Felicia.

Patricia

Illusion



Mitt liv är en falsk illusion...
lycka , vem fan förtjänar den egentligen? inte e lyckan till för mig,  Fånga lyckan! Så säger en jävla massa människor men alltså tro mig, jag klagar inte utan jag säger bara det faktum att alla kan vi inte vara lyckliga.

Jag trodde att jag var lycklig för ett tag sen, jag förlovade mig och planerade bröllop , blev bonusmamma och ah allt var väl frid o fröjd i början men nu börjar jag sakta men säkert o förstå varför jag skulle ha undvikit denna situation... men jag var korkad nog så jag försökte inbilla mig att den här gången skulle det bli bra men ack så jävla fel jag hade.

Jag försöker att intala mig att det här kommer att lösa sig men jag vet innerst inne att det inte kommer att gå i längden...
Så vad är problemet undrar ni..... ja lång historia... men iaf i slutändan så ger relationen mig bara rädsla , oro och sorg...
gråter när jag duschar och resten av dagen så ignorerar jag problemen.
Jag älskar honom så att det gör ont men det är väl inte meningen att vi dra ner varandra i skiten+ Det är väl meningen att vi ska lyfta upp varandra? Snart finns det inte du och jag längre för jag börjar sakta men säkert inse att vi vill helt olika saker med livet....


helt andra saker.....

jag måste slå mig fri men jag är rädd för att jag ska sakna dig för jag älskar ju dig mer än livet.

Varning BORDERLINE!

                             
Låt mig be om ursäkt för det jag kommer att säga....
Låt mig få försöka att förklara vad jag kommer att säga...
Jag är splittrad och sorgen över mig finner mig blir starkare för varje minut...
Mina ord är det enda sättet som jag kan beskriva vad jag känner...
Jag kan ärligt talat inte få ett begrepp på allt , det enda är att jag är vilsen....

Mina ord räcker inte till och jag försöker vara så ärlig som jag kan vara men allt som rör sig om mina tankar , känslor och problem är så röriga....
Finns mycket jag vill säga men när jag försöker så blir allt så rörigt.... o ch varje gång jag hamnar i denna situation så vill jag bara ge upp... Jag slutar att bry mig och jag antar väl att jag har gett upp för längesen men om sanningen ska fram så skiter jag i det, jag har aldrig brytt mig och jag kommer aldrig att bry mig om min skruvade själ.... Den finns där bara helt enkelt och så länge jag ignorerar den så kommer jag förmodligen att överleva.... ??
Jag kan inte förklara men allt jag säger och gör beskriver väl allt antar jag...

BORDERLINE kan vara dödligt.


info.

Jahapp då har jag skaffat mig en ny blogg....
Funderar på vad jag ska skriva.... kanske om min borderline?
Kanske om min man lr min dotter lr så skriver jag dikter... får se hur mycket energi jag vill lägga ner.... men ska börja dock nu. D får bli lite av mina egna dikter... så e du en dikt nörd... då har du kommit rätt ;)

Sen vill jag bara informera om att jag e en ganska så ordentlig bitterfitta.
så bli inte chockad.... lr ... föressten ser d ut som att jag bryr mig? ;)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0